Det känns nu på morgonen 
när ljuset inte vaknat än 
och jag vänder ut och in på sommaren, 
blir aldrig sams med den

Vi skulle nog ha hamnat här ändå 
för lusten är svår att ändra på 
jag väntar ut dig i tystnaden 
för att det är lättast så

Du är för stolt, eller hur? 
jag är för feg för att dra mig ur 
vi tittar bort åt varsitt håll 
och tänker samma sak 
det känns ännu sämre nu

Var och en går hem till sig 
och fast jag inte saknar dig 
så känns det som att världen skulle rasa 
om du lämnade mig

Ja var och en går hem till sig 
och jag skäms för att jag låter dig 
men jag ska aldrig vara mot någon annan 
som du är mot mig 
jag ska aldrig vara mot någon annan 
som du är mot mig