helt sjukt! nu har det gått ett halv år sen han fick reda på det. jadu, snacka om att tiden går fort. och mina känslor är precis som då, om inte starkare.men vad hjälper det? ingenting. det är mest bara jobbigt. är det sant som dem andra säger? eller ska jag ge upp hoppet? ge upp, fyfaaaan. du finns i mina tankar 24/7, jag borde ha fattar direkt när jag verkligen fatta att jag tyckte om dig, att det inte var nån idee att äns tänka tanken.men om vi går åt olika håll till våren så är en sak klar iaf,  jag kommer aldrig glömma dig. (L)