Ett ögonblick som jag aldrig glömmer var när jag slutade nian. Dagen jag hade varit orolig för att den skulle komma i flera år. Dagen då 9e inte skulle finnas mer. Jag kommer ihåg när vi satt inne i kyrkan och det var elever som sjöng solo osv. Och jag kunde inte sluta grina! Det bara gick inte. Och tårarna fortsätta rinna även när vi kommit ut från kyrkan. Och flera månader efter det grina jag över det. Helt sjukt jag vet. Sorligt. Men ja, det gick ju bra ändå. Jobbig dag, men ändå så var allt så fint :) Alla var så glada och ändå ledsna på samma gång. En dag jag aldrig glömmer iallafall.  "Never mind 9e"